Norge 2000 del I
Detta är berättelsen om den första Norge-resan år 2000,
tillsammans broder Lars som gillar att titta på fåglar.
|
|
|
| Resan började med buss Kungälv-Göteborg-Oslo
och sedan tåg Oslo-Trondheim-Bodö. Sträckan Olso-Trondheim åkte vi med det
nya "Signatur", NSB:s motsvarighet till SJ:s X2000. |
Tågresan
|
|
|
Nordlandsbanan
Sträckan mellan Trondheim och Bodö kallas för Nordlandsbanan. Det är Norges
längsta järnvägssträcka och den passerar både polcirkeln och två högfjällsområden,
730 km och 10 timmars resa. Resan erbjuder många fina vyer av vacker,
vild och orörd natur.
Vi vaknade ganska tidigt, satt och åt frukost i bistro-vagnen när tåget
passerade polcirkeln. Vackra vyer. Mycket snö, forsande vatten. Det regnar
lätt när vi kommer fram till Bodö.
Bodö 29 maj
- Bära väskor, låsa in väskor i förvaringsbox.
- Shopping, Lars köper helt underbara boken "Fugler i Lofoten".
- Kaffe och våffla på 13 våningen Sas Radisson.
- Domkyrkan låst.
- 60 år och 2 dagar sedan tyskarnas bombningar.
|
| |
|
Hurtigrutten
|
|
| Den här gången hade vi bestämt att vi skulle
åka med Hurtigrutten från Bodö till Kirkenes med ett stopp i Vadsö. Vi åkte
med M/S Kong Harald, ett av de nyare fartygen. |
Lofoten
|
|
| Från Bodö tar det cirka 4 timmar till Lofoten,
den första hamnen är Stamsund. Efter ytterligare ett par timmar anländer
vi till Svolvaer med 4.000 invånare som är Lofotens huvudstad |
Svolvaer - Raftsundet
|
|
| Efter en timme vid kaj i Svolvaer
går färden vidare norrut och in i Raftsundet,
ett smalt och cirka 2 mil långt sund mellan Lofoten och Vesterålen.
Det är en mäktig upplevelse att passera genom detta
trånga sund med toppar på 1.000 m.ö.h. precis
i närheten. I sundets norra mynning finns en bro som förbinder
de båda öar som omger sundet, Austvågöy
och Hinnöy. |
Tromsö
|
|
| Under en guidad rundtur fick vi information om
Tromsö med omgivning. Alldeles utanför staden sänktes det tyska slagskeppet
Tirpitz på 44.000 ton, skrovet var 32 cm tjockt! Mycket i Tromsö är "världens
nordligaste"! Här finns bl.a. ett stort universitet och ett rikt kulturutbud. |
Nordkap
Ett besök på Nordkap missar man inte om man har möjlighet. Vi åker med
en guidad tur och får lite intressant information om Mageröya, ön där
Nordkap ligger. Hit fraktar man cirka 5000 renar varje år till sommarbete.
De får åka med marinens båtar dit, men simmar tillbaka själva. Lunnefåglarna
kommer till fågelbergen den 14 april kl 18.00 varje år! I år var de en
kvart försenade pga dåligt väder.
|
 |
|
|
Medeltemperaturen här är +12 sommar och -4 grader på vintern. Max
badtemperatur i vikarna är +13 grader...
Från Mageröya stävar fartyget vidare österut och
gör korta stopp i hamnar som Kjöllefjord, Mehamn,
Berlevåg, Båtsfjord, Vardö och Vadsö.
Vadsö
I Vadsö lämnade vi M/S Kong Harald för att under ett dygn bekanta oss
med kustavsnittet mellan Vadsö och Hamningberg.
Vadsö är fylkeshuvudstad i Finnmark och ligger på Varangerhalvön som
har den mest arktiskt präglade naturen i Skandinavien. Här har man flera
gånger observerat både valross och isbjörn.
|
 |
|
|
Den lilla ön Vadsöya utanför staden var utgångspunkt när Nordpolen
skulle erövras av Roald Amundsen, luftskeppsmasten står idag kvar
som ett monument.
Fågelskådandet börjar strax utanför Vadsö vid Ekkeröy. Här ser vi bl.a.
vitnäbbad islom, alförrädare och fjällab. För att inte tala om åtskilliga
par labb.
Vi tar en avstickare till Vardö som ligger på en ö, förbunden
med fastlandet med en tunnel som är 2890 m lång och går 88
m under havsytan, inte så dåligt!
|
Hamningberg
|
|
|
Vägen från Vardö till Hamningberg är enorm. Landskapet klippigt och stenigt,
överhuvudtaget ogästvänligt. Trots det ser vi flera sommarstugor. Det
är svårt att förstå vad de är i denna natur som lockar till byggnation.
Flera stora vikar har sandstränder, riktiga "beachar". Troligen
är vattnet svinkallt.
Fler bilder från vägen till
Hamningberg. Besök
i Hamningberg 2001.
Snön på höjderna smälter för fullt och bäckarna är vilda. Här finns inga
träd, däremot buskar, ljung och gräs. Det luktar gott. Bland mindre fåglar
kan nämnas snösparv (!) och blåhake.
|
Kirkenes
Nästa dag tog vi M/S Polarlys från Vadsö till Kirkenes.
Första dagen kör vi söderut mot Pasvik. Det är fortfarande is på en stor
del av sjöarna. Björkarna har slagit ut. Lövsångare sjunger, men de är
inte många. På några ställen ser vi Tussilago.
Det är vackert. Mycket träd, björk och tall, gör att det känns ombonat
jämfört med den kala kusten. Vi ser inte så många djur, vare sig fåglar
eller andra. Vi ser ett par älgar, storlom och svartsnäppa.
|
 |
Gränsen mot Ryssland
|
|
| Det som präglar området mycket här är närheten
till Ryssland. Gränsen är fortfarande noga bevakad och strikt reglerad.
Endast en gränsövergång, men många gränsmarkeringar. Vi såg ett ryskt bevakningstorn,
med "tillhörande" ryss. |
 |
|
| Vi avslutade med ett besök på Grenselandsmuséet
sista dagen. Den fasta utställningen där visar krigsåren under andra världskriget.
Det var en stark upplevelse att titta, läsa och lyssna på dokumentationen.
Vi var båda mycket berörda. |
 |
|
| På muséet finns en Iljusjin IL-2 M3 som deltog
i striderna 1944 för att frigöra Syd-Varanger. Den blev nedskjuten och låg
under 40 år på botten av en sjö. Den är nu restaurerad och finns på Grenselandsmuséet
som den enda av sitt slag i ett västland. |
| Läs
& skriv i gästboken! Norge
index-sida Alla bilder ©
Bo Davidsson |
